Förlöjligandet som vi lätt förbiser
Jag vet inte hur ofta det här händer i Sverige, men någonting som jag reagerat på sedan jag kom till USA i 2010 är hur mycket folk skämtar om asiater...om...och om...igen. Jag minns att vi var på ett hotell inför en tävling och folk började imitera en "asiatisk" städerska som kom och knackade på dörren. Alltså, det fanns ingen asiatisk personal på hotellet utan det här var bara ett gammalt skämt som drogs när vi bodde på hotell.
Förutom lite random skämt här och där om asiater, så pratade folk om hur "konstiga" de kinesiska utbytesstudenterna var på vårt universitet, och hur de iiiinte ville ha kompisar som inte också var från Kina för dom hängde ju bara med varandra. Eller att folk bara skrattade åt de kinesiska studenterna om de gjorde något som såg någorlunda roligt ut. Tydligen så kan en asiatisk person få allt att se roligt ut...eller? Och kommentaren jag hört X antal gånger är "men erkänn att den asiatiska stereotypen är rätt så sann?!" följandes av skratt.
Från filmen Pitch Perfect
Det här kan man lätt få för sig om man kollar på mainstream tv-serier eller filmer. Hur många gånger har man inte sett den enda rollen spelad av en person med asiatisk utseende varit en karaktär som antingen är väldigt skum, tyst, nördig eller bara knäpp? Tänk på det nästa gång du kollar på film och du kommer förstå vad jag menar.
Angela Larsson skriver i sin krönika "Varför vi inte skrattar":
"Det skämtas om många andra minoriteter i samhället. Skämt som bara för fram motbjudande åsikter ett stort antal personer redan bär på. Skillnaden är att det inte tas på lika stort allvar när det gäller asiater som när det gäller andra utsatta grupper, just för att det i Sverige uppmärksammas på tok för lite. Fördomarna kring oss är normaliserade och anses vara så pass ”sanna” att det är okej att ironisera kring asiaters utseende, uttal samt kultur. "
Så dagens message: Fundera lite över det här. Är förlöjligandet av "asiater" (som om det ens vore en homogen grupp..) okej? Och om du inte tycker skämten är okej, follow these steps: 1. SKRATTA INTE, och 2. SÄG någonting. Jag jobbar fortfarande på punkt 2. Jag hatar att skapa dålig/obekväm stämning som lätt kan ske när man ifrågasätter någonting som ens kompis eller bekant sagt. Skam på mig, men jag har bara vågat säga ifrån en gång när några av mina kompisar började skämta om asiater. Ughhh. Men banne mig jag ska bli bättre på det från och med NU.
Ps. Kommentera gärna om du håller med eller inte, eller om du känner igen detta eller inte etc. Jag är nyfiken på din åsikt! :)
